Så här har vi räknat

Siffrorna på koldioxidutsläpp som används i kortspelet Klimatkoll har beräknats av forskare på Chalmers tekniska högskola. Hur vi räknat i detalj skiljer sig naturligtvis från kort till kort – några räkneexempel presenteras längre ner. Om du tycker att något i texten är oklart eller om du undrar om ett specifikt kort får du gärna höra av dig till hej@kortspeletklimatkoll.se så försöker vi svara så snart vi kan!

De flesta siffror som ligger till grund för beräkningarna baseras på publicerad information i t ex vetenskapliga artiklar, rapporter från myndigheter eller forskningsinstitut, eller uppgifter från statistiska databaser. Nedan finns referenslistor med urval av de viktigaste källorna för varje kategori. I vissa fall, då ingen publicerad information funnits tillgänglig, baseras beräkningarna på kvalificerade uppskattningar. Alla beräkningar är baserade på så aktuella uppgifter som möjligt, och i samtliga fall har rimligheten i de beräknade utsläppssiffrorna validerats genom att jämföra med andra publicerade siffror.

Generellt sett har vi räknat med direkta utsläppskällor av växthusgaser enbart och bortsett från indirekta utsläppskällor och annan påverkan på klimatsystemet från aktiviteterna., vilka är mer osäkra. T ex ger utsläpp från flygplan på hög höjd upphov till direkta utsläpp av koldioxid och indirekta effekter på klimatet genom både en värmande effekt  i form av molnbildning på hög höjd, och en kylande effekt  på grund av utsläpp av partiklar som reflekterar den inkommande solstrålningen tillbaka till rymden. Dessa båda motverkande effekter är svåra att uppskatta och eftersom det ännu inte råder någon samsyn bland världens klimatforskare vad den sammantagna effekten är, har vi valt att bara räkna med de direkta utsläppen från flygplan. Förändringar i jordytans reflektivitet på grund av förändrad markanvändning (det vill säga hur mycket av solljuset som reflekteras tillbaka ut i rymden) är inte heller medräknade.

I beräkningarna som ligger till grund för siffrorna finns många källor till osäkerheter som dels hänger samman med att klimatberäkningar är komplicerade, och dels med att det finns en stor variation i aktiviteter och utsläpp (t ex hur mycket foder en hund äter, eller hur mycket bränsle en bil drar). Vi har i de flesta fall använt oss av medelvärden för att siffrorna ska vara så representativa som möjligt. Utsläppsvärdena som presentas på korten har avrundats och skall inte betraktas som exakta och absoluta, utan snarare som ungefärliga och genomsnittliga.

Växthusgaser

Det finns flera olika växthusgaser som bidrar till global uppvärmning. I det här spelet räknar vi med de viktigaste, nämligen koldioxid (CO2), metan (CH4) och lustgas (N2O). Koldioxid kommer framförallt från förbränning av fossila bränslen, och utsläpp från mulljordar som används som odlingsmark. Mulljordar har höga halter organiskt material som innehåller kol. När marken bearbetas och odlas bryts det organiska materialet ner och kolet släpps ut till atmosfären i form av koldioxid. För spelkortet som inkluderar produktion av biodiesel samt spelkortet  med spånskivor till det nya köket har vi dessutom räknat med koldioxidutsläpp från avskogning (se nedan).

Metan kommer framförallt från idisslares matsmältningssystem och stallgödsel (djurstall och lagringsutrymmen för stallgödsel). I den syrefria miljön i idisslares magar och stallgödsellager trivs nämligen metanbildande mikroorganismer.

Lustgas kommer huvudsakligen från produktion av konstgödsel, från mulljordar som används som odlingsmark och från gödsel som har spridits på åkrar och betesmarker (oavsett om det är konstgödsel eller djurgödsel). Även här är mikroorganismer bidragande. I marken finns nämligen mikroorganismer som livnär sig på att bryta ner näringsrika kväveföreningar i gödseln, och i den processen bildas lustgas.

Olika växthusgaser bidrar olika mycket till den globala uppvärmningen. För att kunna jämföra och addera olika växthusgaser räknas klimatpåverkan från metan respektive lustgas om till den mängd koldioxid som anses ha samma klimatpåverkan som metanet respektive lustgasen har. Detta kallas att man räknar ut koldioxidekvivalenter. För att kunna göra detta krävs att man väljer beräkningsmetod och ett antagande om vilken tidshorisont klimatpåverkan bedöms över. 1 kg lustgas har t ex ca 300 gånger så stor klimatpåverkan som 1 kg koldioxid om klimatpåverkan beräknas på 100 års sikt med en beräkningsmetod som kallas Global Warming Potential. Så klimatpåverkan från 1 kg lustgas kan därför anses vara 300 kg koldioxidekvivalenter och på så sätt kan vi ta fram ett enda värde för klimatpåverkan även när utsläppen från en aktivitet består av flera olika växthusgaser. Valet att använda Global Warming Potential och 100 års tidshorisont är ett vanligt förekommande val för dessa typer av beräkningar, men det är likväl ett val som man kan ha olika åsikter om. Mer information om växthuseffekten och olika växthusgaser hittar du t ex här.

Livsmedel

Inom kategorin livsmedel inkluderas växthusgasutsläppen från:

  • Odlingen av grödor och uppfödning av djur, t ex utsläpp av koldioxid från traktorer som används på gården, och metan från idisslare.
  • Produktion av insatsvaror som används på gården, så som produktion av konstgödsel, bekämpningsmedel, el och fossila bränslen.
  • Produktion av djurfoder.
  • Energianvändning i samband med livsmedelsförädling, t ex i mejerier och kvarnar.
  • Transporter av konstgödsel, fossila bränslen och foder.
  • Transport till Sverige i de fall livsmedel importeras, och alla transporter av livsmedel fram till butik.

Däremot ingår inte växthusgasutsläppen från:

  • Tillverkning av förpackningsmaterial till livsmedel, eftersom dessa utsläpp generellt sett är små i förhållande till utsläppen från produktionen av livsmedel.
  • Transporter av livsmedel från butik till konsument. Dessa utsläpp är inte försumbara, men brukar räknas till transportsektorn snarare än livsmedelssektorn.
  • Energianvändning vid matlagning i hemmet. Dessa utsläpp är inte försumbara, men brukar räknas till boendesektorn snarare än livsmedelssektorn.
  • Produktion av infrastruktur (t ex vägar för transporter), jordbruksmaskiner och byggnader.

Vad ingår i de olika dieterna?

I spelet ingår ett antal kort med livsmedelskonsumtion enligt olika dieter: blandkost (med kött av olika ursprung), vegetarian och vegan. Blandkost ”svenskt genomsnitt” avser den genomsnittliga konsumtionen av livsmedel i Sverige per person år 2013, enligt data från Jordbruksverket och Livsmedelsverket. De andra dieterna har konstruerats i syfte att vara jämförbara, och samma dieter som används här ligger till grund för en forskningsstudie från 2016. Alla dieter innehåller ett lika stort intag av kalorier.

I den vegetariska dieten har kött ersatts av baljväxter, ägg och ost. I vegandieten har mjölkprodukter ersatts av sojaprodukter och vegetabiliska oljor, och kött, ägg och fisk har ersatts av vegetabiliska proteinkällor, främst baljväxter, nötter och frön. Proteinintaget i vegandieten är lägre än i de andra dieterna, men i linje med rekommenderade nivåer. Mer information om dieterna finns här.

På korten med ”blandkost frigående kor” och ”blandkost frigående kyckling” har vi antagit att köttkonsumtionen ligger på samma nivå som i den genomsnittliga svenska dieten, men att allt kött kommer från frigående kor, respektive frigående kyckling.

Vad menas med ”frigående kor” och ”frigående kycklingar”?

”Frigående kor” avser nötkreatur som går fritt på bete, till skillnad från nötkreatur som står uppställda i stall (en vanlig uppfödningsmetod i många länder). Kor används i detta fall som en generisk beteckning på nötkreatur, även om kött från nötkreatur av hankön också ingår.

”Frigående kycklingar” avser kycklingar som går fritt utomhus, till skillnad från konventionellt uppfödda kycklingar som visserligen också är frigående, men inomhus (uppfödningssystemet motsvarar det som på engelska kallas freerange chicken). Båda uppfödningssystemen kan anses motsvara ekologisk djuruppfödning med avseende på djurvälfärd, även om både korna och kycklingarna äter en del konventionellt odlat foder.

Vad menas med ”måltid”?

Begreppet ”måltid” förekommer på vissa kort (måltid med fläskkarré/T-benstek/kycklingben/vegofärssås/halloumiburgare). I dessa fall ingår tillbehör till det kött eller köttsubstitutet som nämns på korten. Mer specifikt har vi räknat med följande tillbehör:

  • Fläskkarré 150 g, med 300 g potatis
  • T-benstek 150 g, med 300 g potatis
  • Kycklingben 150 g, med 300 g potatis
  • Halloumiburgare 100 g, med 60 g bröd
  • Vegofärssås 150 g, med 75 g pasta

I samtliga fall står köttet eller köttsubstitutet för huvuddelen av växthusgasutsläppen.

Varifrån kommer maten?

Maten i samtliga dieter och måltider avser genomsnittlig konsumtion i Sverige. I de fall livsmedel importeras har vi beaktat det och räknat med utsläppen från import till Sverige.

Varför har nötkött och mejeriprodukter så stora utsläpp?

Den uppmärksamma spelaren noterar att produkter från nötkreatur (nötkött, mjölk, ost, smör, etc) ger ett stort bidrag till utsläppen av växthusgaser, jämfört med andra livsmedel.

Livsmedel från nötkreatur har hög klimatpåverkan av tre anledningar: 1) nötkreatur är idisslare som släpper ut metan (till skillnad från gris och kyckling), 2) nötkreatur har lägre fortplantningstakt än gris och kyckling, och 3) nötkreatur har lägre foderomvandlingsförmåga (dvs hur mycket kött som produceras av en viss mängd foder) än övriga djurslag. Lägre fortplantningstakt syftar på att en ko i regel bara föder en kalv per år, jämfört med en sugga som får mellan 20 och 30 kultingar per år och en höna som lägger flera hundra ägg per år.

Utmärkande för idisslare (så som kor, får och vattenbufflar) är deras förmåga att smälta gräs. Det sker i magen med hjälp av särskilda mikroorganismer som bryter ner cellulosan i gräset. Samtidigt bildas metan som släpps ut när djuren andas. För mejeriprodukter står utsläppen av metan från kornas fodersmältning för knappt hälften av de totala utsläppen.

Är maten ekologisk eller konventionell?

De utsläppssiffror som redovisas på korten kan anses representativa för konventionellt såväl som för ekologiskt framställda livsmedel. Flera stora studier har jämfört klimatpåverkan mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel och kommit fram till att det i princip inte finns några skillnader. Å ena sidan används inte konstgödsel i det ekologiska jordbruket vilket är positivt ur klimatsynpunkt eftersom produktionen av konstgödsel kräver väldigt mycket energi. Å andra sidan är skördarna lägre inom det ekologiska jordbruket, vilket gör att den totala klimatpåverkan som ett hektar odlingsmark ger upphov till fördelas på en mindre mängd livsmedel. Sammantaget jämnar det ut sig när klimatpåverkan per kg produkt beräknas. Notera att vi i kortspelet Klimatkoll enbart behandlar klimatpåverkan och inte andra miljö eller hållbarhetsfrågor som ofta förknippas med klimatfrågan. Vissa ekologiska livsmedel kan alltså ha en rad andra positiva effekter för andra miljöfrågor, hälsofrågor osv men det behandlad inte i detta spel.

Vad är vegofärssåsen baserad på?

Vi har antagit att den vegetariska färssåsen är baserad på vegetabiliskt protein, t ex soja-, vete- eller havreprotein. Utsläppssiffran skall ses som en kvalificerad uppskattning då det inte finns så många publicerade studier på vegetabiliska proteinkällor.

Varför har sockerärtor transporterade med lastbil från Holland så låga utsläpp?

Generellt sett är livsmedelstransporter mycket effektiva. Därför får t ex inte sockerärtor från Holland så stora utsläpp trots att de transporteras en relativt lång väg. Av samma anledning är utsläppen för rosor från Holland till 99% kopplat till uppvärmning och belysning i växthus, och mindre än 1% till transporter.

Hur har maten transporterats innan den når konsument?

Vi har gjort så realistiska antaganden som möjligt gällande transportsträckor och transportmedel (lastbil/båt/tåg/flyg) i syfte att så väl som möjligt avspegla verkliga förhållanden. Vi har t ex antagit att bananer transporteras med båt från Sydamerika, och att all dryckesmjölk är producerad i Sverige.

För de flesta livsmedel står transporter för en liten del av matens klimatpåverkan. Ett viktigt undantag är flygtransporterade livsmedel, t ex vissa exotiska frukter, sockerärtor och sparris. Flygtransporterade frukter och grönsaker kan få lika stor klimatpåverkan som nötkött. Generellt sett spelar det dock mycket större roll vad vi äter, än var maten är producerad.

När det gäller bananer som kommer med båt från Sydamerika står transporter för en tredjedel av utsläppen.

Hur stor är en tallrik havregrynsgröt, en tallrik yoghurt och två mackor?

Vi har gjort följande antaganden om portionernas storlek:

  • En tallrik yoghurt med müsli består av 300 g yoghurt och 70 g müsli
  • Varje ostmacka består av 35 g bröd, 15 g ost och 7,5 g smör
  • Varje äggmacka består av 35 g bröd, 60 g ägg och 7,5 g margarin
  • En tallrik havregrynsgröt består av 100 g havregryn och 150 g havremjölk

Ingår transporter från butik till konsument?

Nej, det ingår inte. Dessa utsläpp är visserligen inte försumbara, men brukar räknas till transportsektorn snarare än livsmedelssektorn.

Ingår energianvändningen vid matlagning i hemmet?

Nej, det ingår inte. Dessa utsläpp är visserligen inte försumbara, men brukar räknas till boendesektorn snarare än livsmedelssektorn.

Räknexempel: livsmedel

Två ostmackor med smör om dagen under ett år

För att beräkna växthusgasutsläppen från de två ostmackorna har vi räknat med följande indata:

  • Mängd bröd per macka: 35 g
  • Mängd smör (80% fett) per macka: 7,5 g
  • Mängd ost (28% fett) per macka: 15 g
  • Klimatavtryck bröd: 1,2 kg CO2 per kg bröd
  • Klimatavtryck smör: 17,1 kg CO2 per kg smör
  • Klimatavtryck ost: 11,6 kg CO2 per kg ost

Först beräknades hur mycket bröd, smör och ost som konsumeras total under ett år. Beräkningen visar att det går åt 25,6 kg bröd, 5,5 kg smör och 11 kg ost (35 g bröd×2×365; 7,5 g smör×2×365; 15 g ost×2×365).

Därefter beräknades utsläppen av växthusgaser genom att multiplicera den totala mängden bröd, smör och ost med klimatavtrycken för motsvarande livsmedel. Beräkningen visar att det släpps ut 252 kg CO2, vilket har avrundats till 250 kg på kortet (25,6 kg bröd×1,2 kg CO2 per kg bröd + 5,5 kg smör×17,1 kg CO2 per kg smör + 11 kg ost×11,6 kg CO2 per kg ost).

Klimatavtrycken för bröd, smör och ost inkluderar utsläppen av växthusgaser från uppfödningen av kor och odlingen av spannmål (inklusive foder till korna), produktionen av insatsvaror, förädling och transport. I klimatavtrycken för bröd, smör och ost har vi även räknat med ett svinn på 37% för bröd, 22% för smör och 13% för ost.

Referenslista: Livsmedel

  • Livsmedelskonsumtion i genomsnittlig svensk blandkost: Jordbruksverket (2014) Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll; Livsmedelsverket (2012) Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige.
  • Livsmedelskonsumtion i de olika dieterna: Kapitel S1 i Bryngelsson m. fl. (2016) How can the EU climate targets be met? An analysis of food and agriculture. SUPPLEMENTARY MATERIAL.
  • Växthusgasutsläpp från produktion av enskilda livsmedel: Beräkningar i en beräkningsmodell utvecklad av forskare på Chalmers tekniska högskola. Mer information om beräkningsmodellen (på engelska) finns i kapitel S5 i Bryngelsson m. fl. (2016) How can the EU climate targets be met? An analysis of food and agriculture. SUPPLEMENTARY MATERIAL.
  • Utsläpp av metan från idisslares matsmältning: Moraes m. fl. (2014).
  • Utsläpp av lustgas från jordbruksmark: Shcherbak m. fl. (2014) och Lesschen m. fl. (2011).

resor och transport

Inom kategorin resor & transport inkluderas växthusgasutsläppen från:

  • Förbränning av bränslen (bensin, diesel, flygbränsle, biodiesel) i förbränningsmotorer i bilar, bussar och flyg.
  • Produktion av el till tåget och elbilen.
  • Produktion av bilar och bussar. Mer exakt så ingår utsläppen från produktionen av materialen som bilar och bussar består av. Vi har till exempel räknat med att en bil består av följande material: kolstål, rostfritt stål, aluminium, koppar, glas, fiberglas, plast och syntetiskt gummi.
  • Produktion av litiumbatterier till elbilen. Utsläppen från produktion av batterierna står för en betydande del av utsläppen från produktion av elbilen.

Däremot ingår inte växthusgasutsläppen från:

  • Produktion och underhåll av infrastruktur, som t ex vägar, järnvägar och flygplatser.
  • Produktion av flygplan och tåg. Eftersom den totala körsträckan över hela livslängden är mycket hög blir produktionsutsläppen per km försumbara. Materialkomponenten är bara medräknad när den är betydande.

Har bilresande eller flygresande störst klimatpåverkan per km?

Jämför man korten med svenskt årsgenomsnitt för bilresor och flygresor (590 mil, respektive 580 mil) framgår det att bilresor har en större klimatpåverkan per km än flygresor (bilresorna ger upphov till 1400 kg CO2 jämfört med flygresorna som ger upphov till 650 kg). Jämför man däremot bilresan mellan Stockholm och Göteborg och flygresan mellan Stockholm och Åre (som båda är 90 mil) framgår det tvärtom att flygresan har en större klimatpåverkan per km än bilresan.

Förklaringen till denna till synes motsägelsefulla observation har med flygdistanserna att göra. Utsläppen per km är nämligen avsevärt högre för korta flygsträckor (under ca 100 mil), eftersom start och landning är bränslekrävande och utgör en större andel av den totala bränsleförbrukningen för korta flygresor. Dessutom är luftmotståndet lägre på högre höjd vilket gör enskilda långdistansflygningar aningen snålare per km en många korta flygningar.

Flygresor enligt svenskt årsgenomsnitt utgörs till stor del av långdistansflygningar (t ex till Thailand), varför utsläppen per km blir lägre jämfört med flygresan mellan Stockholm och Åre. Långdistansflygningar släpper i genomsnitt ut ca 1 kg CO2 per mil (för genomsnittlig beläggning på flygplanet), vilket kan jämföras med en medelstor bil som i genomsnitt släpper ut ca 2,1 kg CO2 per mil (exklusive utsläpp från tillverkningen av bilen).

Vad menas med ”genomsnittlig beläggning” och hur hög är den?

När det gäller transport med flyg och tåg har vi räknat med ”genomsnittlig beläggning” vilket syftar på hur fullsatt flyget eller tåget är i medeltal. När det gäller inrikesflyg i Sverige (flygresan Stockholm-Göteborg, och Stockholm-Åre) har vi räknat med att den genomsnittliga beläggningen är 64% enligt en uppgift från Transportstyrelsens flygtrafikstatistik för år 2017.

När det gäller internationella flyg (till New York, Bangkok och Chamonix) har vi använt uppgifter från IFEU (2016) som anger att den genomsnittlig beläggning på flyg från EU till New York, och från EU till Bangkok är 80%, och att den genomsnittliga beläggningen på flyg inom EU är 71%.

När det gäller tågresan från Stockholm till Göteborg har vi antagit att den sker med ett X2000-tåg med en genomsnittlig beläggning på 55% enlig en uppgift från Fröidh (2008). Utsläppen har beräknats för hela flyg- eller tågresan och sedan fördelats per passagerare.

Hur har utsläppen från avskogning beräknats?

När det gäller produktion av biodiesel (samt spånskivor till köket) ingår utsläpp från avskogning. Sammantaget kommer ca 70% av utsläppen från att pendla i en medelstor biodieselbil från avskogning. Som det står på kortet leder avskogning till stora men svåruppskattade utsläpp, varför den totala utsläppssiffran skall tolkas med försiktighet.

Siffran på avskogningsutsläpp för biodiesel är tagna från av en omfattande studie av Valin m. fl. (2015). I den studien användes en detaljerad modell av den globala produktionen av mat och biodrivmedel för att beräkna effekterna av biodieselanvändning.

Generellt sett leder ökad användning av biodiesel och andra drivmedel till ökat behov av åkermark för odling av biodieselråvara, som till exempel raps. Eftersom de befintliga arealerna åkermark i världen redan används för olika ändamål, framför allt mat, leder ökad användning av biodrivmedel till att ytterligare arealer åkermark måste skapas. Detta sker idag i stor utsträckning genom att hugga ner skog och omvandla skogsmarken till åkermark.

Avskogning leder till stora utsläpp som dels beror på att allt kol som tidigare var bundet i träden släpps ut som koldioxid till atmosfären när träden bränns ner, och dels på att kol som tidigare var bundet i marken bryts ner och släpps ut som koldioxid. För att beräkna hur mycket av dessa utsläpp varje liter biodrivmedel som produceras ger upphov till behöver man fördela dessa utsläpp över en vald tidsperiod (på liknande sätt som man väljer en tidshorisont när man jämför klimateffekten av olika ämnen, se ovan) eftersom det spelar stor roll om man antar att det kommer att produceras biodrivmedel i 5, 50 eller 500 år på den avskogade marken. Valin (2015) använder 20 år som tidsperiod för att fördela utsläppen över den produktion som sker på den avskogad marken.

Biodiesel kan produceras från flera olika vegetabiliska oljor så som raps-, soja-, majs- och palmolja. Den siffra vi använder är genomsnitt för olika råvaror.

Vad menas med ”endast CO2” som det står på korten med flygresor?

Det finns något som kallas ”höghöjdseffekt” vilket avser den ytterligare uppvärmande effekten som förbränning på hög höjd, runt 10 000 meter, orsakar. Enligt vissa uppskattningar dubblerar höghöjdseffekten klimatpåverkan jämfört med om förbränningen skett på marknivå. Den förhöjda klimatpåverkan beror på att det bildas kväveoxider och vattenånga högt upp i atmosfären, som sedermera bidrar till att moln bildas. Vattenånga är en stark växthusgas, medan molnbildning är en av de mest osäkra delarna i vår förståelse av klimatsystemet.

Studier på senare år har visat att flygplan även släpper ut partiklar (så kallade kylande aerosoler) som motverkar höghöjdseffekten, och har en avkylande effekt på klimatet. Dessa båda sinsemellan motverkande effekter är svåra att uppskatta och eftersom det ännu inte råder någon samsyn bland världens klimatforskare vad den sammantagna effekten är, har vi valt att bara räkna med de direkta utsläppen från flygplan, det vill säga från den mängd bränsle som förbrukas.

Fraktas paket med särskilt fraktflyg eller med flyg som tar både passagerare och gods?

Paketen fraktas med fraktflyg.

Vad skulle utsläppen bli om man istället pendlade med en elcykel?

Att pendla 10 km varje arbetsdag i ett år med en vanlig cykel ger upphov till 10 kg CO2 per år. Utsläppen kommer från tillverkningen av cykeln. Vi har räknat med att cykeln har en livslängd på 15 år.

Om man istället pendlade lika långt och lika ofta med en elcykel (med en livslängd på 12,5 år) skulle utsläppen bli ca 20% högre. De extra utsläppen kommer från tillverkningen av batteriet till elcykeln, och från produktionen av el för att ladda batteriet.

Hur många passagerare har bilen som pendlar?

En passagerare.

Är utsläppen från tillverkning av flygplan och tåg medräknat?

Nej, det är inte medräknat. Eftersom den totala körsträckan över hela livslängden är väldigt hög blir produktionsutsläppen per km försumbara. Materialkomponenten är bara medräknad när den är betydande, det vill säga för bilar och bussar.

Räkneexempel: Resor & transport

Bussresa Malmö-Chamonix tur och retur med fullsatt buss

För att beräkna växthusgasutsläppen från denna resa har vi räknat med följande indata:

Avstånd mellan Malmö och Chamonix enkel väg: 150 mil

  • Bränsleförbrukning buss (diesel): 3 liter per mil (genomsnitt för landsvägskörning och backig terräng)
  • Utsläpp från förbränning av diesel: 3,19 kg CO2 per liter
  • Antal passagerare i en fullsatt buss: 50

Först beräknades hur mycket bränsle som total sett förbrukas under resan genom att multiplicera bussens bränsleförbrukning med den sammanlagda resesträckan. Beräkningen visar att det krävs 900 liter diesel (3 liter per mil×150 mil×2).

Sedan beräknades utsläppen av växthusgaser genom att multiplicera det totala bränslebehovet med utsläppen av växthusgaser från förbränningen av diesel. Beräkningen visar att det släpps ut 2871 kg CO2 (900 liter diesel×3,19 kg CO2 per liter).

Slutligen fördelades utsläppen per passagerare (2871 kg CO2/50), vilket ger 57 kg CO2 per passagerare som har avrundats till 60 kg på kortet.

Referenslista: Resor och transport

  • Genomsnittlig beläggning inrikesflyg i Sverige: Transportstyrelsens flygtrafikstatistik 2017-2018
  • Genomsnittlig beläggning internationella flyg: IFEU (2016)
  • Genomsnittlig beläggning tåg: Fröidh (2008)
  • Utsläpp biodiesel: Valin m. fl. (2015)
  • Typiska pendlingsavstånd: Resvaneundersökningen 2016
  • Bränsleförbrukning buss:se
  • Utsläpp från avskogning i samband med produktion av biodiesel: Valin m. fl. (2015).
  • Bilresor svenskt årsgenomsnitt: SCB:s statistikdatabas (siffror från 2016)
  • Flygresor svenskt årsgenomsnitt: Kamb m. fl. (2016)
  • Transportavstånd: Google maps och ntmcalc.se
  • Utsläpp vid förbränning av olika bränslen (g CO2 per MJ): JEC WTW (2014) och IFEU (2016)
  • Utsläpp från elproduktion (nordisk elmix): Martinsson m. fl. (2012)
  • Energiförbrukning flyg (MJ per passagerare och km): SAS CO2-kalkylator, ICCT och IFEU
  • Energiförbrukning tåg (MJ per passagerare och km): Fröidh (2008)

Boende

Inom kategorin boende inkluderas växthusgasutsläppen från:

  • Produktion av el och fjärrvärme för uppvärmning.
  • För kyl, frys, matlagning, disk, tvätt etc. ingår i de flesta fall tillverkningen såväl som användningen av apparaterna.

Däremot ingår inte växthusgasutsläppen från:

Byggnation och underhåll av hus och lägenheter.

Vad i köksrenoveringen ger de stora utsläppen?

Ungefär hälften av utsläppen kommer från tillverkningen av vitvaror och diskbänk, och andra hälften från tillverkningen av skåp och hyllor. Viktmässigt står skåp och hyllor, som vi antagit är tillverkade i trä, för ca 80% av den totala materialåtgången. När det gäller tillverkningen av spånskivor till skåp och hyllor har vi räknat med utsläpp från avskogning som hänger samman med ökad efterfrågan på skogsråvara, globalt sett (se beskrivning ovan om utsläpp från avskogning).

Produktionsutsläppen för vitvarorna har beräknats genom att beakta alla ingående material. Den nya kombinerade kylen/frysen, till exempel, väger 70 kg, och består av kolstål (47%), polystyrenplast (14%), polyuretanplast (14%), glas (10%) och en lång rad små mängder av andra material så som koppar, aluminium och elektronikkomponenter. Materialsammansättningen i en kombinerad kyl/frys har hämtats från EC (2016). De ingående materialens vikt har därefter multiplicerats med utsläppsvärden för motsvarande material. Utsläppsvärdena anger hur mycket växthusgaser som släppts ut i samband med brytning och anrikning av 1 kg material.

Bilresor i samband med köksrenoveringen är inte medräknade, och inte heller den el som används i samband med att installera det nya köket, t ex till skruvdragare och andra maskiner.

Vad omfattar köksrenoveringen?

Vi har antagit att köksrenoveringen innebär att följande köksutrustning byts ut:

  • En kombinerad kyl/frys (220/100 liter)
  • Elektrisk spis
  • Elektrisk ugn
  • Mikrovågsugn
  • Köksfläkt
  • Diskmaskin
  • Diskho och vattenkran
  • Köksskåp och hyllor
  • Diskbänk

Har materialåtervinning beaktats?

Vi har använt globala genomsnitt för återvinning av metaller, plaster, glas och papper. När det gäller träbaserade material som inte kan materialåtervinnas, t ex träskivor, så antar vi att de förbränns och att energin utnyttjas för fjärrvärme (i Sverige).

Vad menas med ”äldre/standard/snålspolande” duschmunstycken?

Olika typer av duschmunstycken förbrukar olika mycket vatten. Moderna duschmunstycken förbrukar generellt sett betydligt mindre vatten än gamla varianter. Vi har räknat med att de olika duschmunstycken förbrukar följande mängder vatten:

  • Äldre duschmunstycken: 30 liter per minut
  • Standardduschmunstycken: 12 liter per minut
  • Snålspolande duschmunstycken: 6 liter per minut

Vad menas med ”restprodukter från skogsbruket”?

Det syftar på allt ifrån grenar, ris och bark, till flis och spån. Svensk fjärrvärme kommer främst från förbränning av sopor och restprodukter från skogsbruket.

Hur stor andel av Sveriges befolkning har fjärrvärme?

Mer än hälften av alla bostäder och lokaler i Sverige värms upp med fjärrvärme enligt Energimyndigheten.

Varför står det att utsläppen gäller för ”nordisk elmix” på kortet med uppvärmning med bergvärme?

Elförbrukningen avser den el som används för att driva bergvärmepumpen.

Varför används utsläppsvärden för nordisk elmix och inte svensk?

Därför att det finns en gemensam elmarknad i Norden (Sverige, Norge, Finland och Danmark) som innebär att det finns en betydande elhandel mellan länderna, och att elpriset sätts på en gemensam elbörs. Det är svårt, och inte så relevant, att separera ut svensk el specifikt. När det gäller fjärrvärme däremot har i princip varje storstadsregion sitt eget separata system.

Vad består den nordisk elmixen av?

Den består till 40% av el från vattenkraft, 35% av el från kärnkraft, 12% av el från naturgas, 9% av el från vindkraft och 4% av el från kolkraft. Den nordiska elmixen släpper i genomsnitt ut 35 g CO2 per MJ, enligt Martinsson m. fl. (2012), vilket kan jämföras med det globala genomsnittet på 172 g CO2 per MJ, enligt Econometrica (2011).

Hur mycket diskvatten används vid handdisk och vad är temperaturen?

Vi har antagit att vattnet är 46 °C, och att 15 liter vatten används.

Hur varmt är vattnet i duschen?

Vi har antagit att duschvattnet är 39 °C. Om man i fallet med en 10 min dusch med standardmunstycke sänker temperaturen med 5 °C (till 34 °C) så sjunker utsläppen med 16%.

Vilken inomhustemperatur har ni räknat med och hur påverkas utsläppen om man sänker temperaturen ett par grader?

Vi har inte gjort några specifika antaganden angående inomhustemperatur utan använt oss av statistik från Energimyndigheten på faktisk energianvändning för uppvärmning. Sänkning av temperaturen med en grad minskar energianvändning med ca 5%, enligt Energimyndigheten.

Hur mycket bensin drar gräsklipparen?

Vi har antagit att den drar 1 liter bensin per timme, och att man kan klippa 1000 m2 på en timme.

Räkneexempel: Boende

Duscha i 5 min varje dag i ett år med snålspolande munstycke och varmvatten från fjärrvärme

För att beräkna växthusgasutsläppen från denna aktivitet har vi räknat med följande indata:

  • Vattenförbrukning snålspolande munstycke: 6 liter per minut
  • Vattentemperatur duschvatten: 39 °C
  • Vattentemperatur inkommande vatten (innan uppvärmning): 8 °C
  • Energibehovet för att värma en liter vatten en grad: 0,004184 MJ
  • Utsläpp från svensk fjärrvärmeproduktion: 22,5 g CO2 per MJ

Först beräknades hur mycket varmvatten som total förbrukas under ett år genom att multiplicera vattenflödet med duschtiden och antal dagar på ett år. Beräkningen visar att duschandet kräver 10 950 liter varmvatten per år (6 liter per minut×5 minuter×365 dagar per år).

Sedan beräknades hur mycket energi som går åt för att värma upp 10 950 liter vatten från 8 °C, till 39 °C, genom att multiplicera energibehovet för att värma en liter vatten en grad med antalet grader som vattnet måste värmas, och den totala vattenmängden. Beräkningen visar att det krävs 1420 MJ per år för att värma upp vattnet (31 grader×0,004184 MJ per grad×10 950 liter).

Till slut beräknades utsläppen av växthusgaser genom att multiplicera det totala energibehovet med utsläppen av växthusgaser från svensk fjärrvärmeproduktion. Beräkningen visar att det släpps ut 32 kg CO2, vilket har avrundats till 30 kg på kortet (1420 MJ per år×22,5 g CO2 per MJ).

Referenslista: Boende

  • Uppvärmningsbehov bostäder i Sverige: Energimyndighetens kalkylator
  • Genomsnittlig bostadsarea för olika boendeformer i Sverige: SCB:s statistikdatabas
  • Utsläpp från elproduktion (nordisk elmix): Martinsson m. fl. (2012)
  • Utsläpp från avskogning i samband med produktion av spånskivor: Searchinger m. fl. (2018)
  • Utsläpp från svensk fjärrvärmeproduktion: Energiföretagen (2017)

Övrigt

Vad mer ingår än mat till hästarna i kortet ”rida”?

Inget mer ingår. De beräknade utsläppen av växthusgaser avser endast produktion av foder till hästarna, som mest äter hö och havre. Tillverkning av sadlar, byggnation av stall, och resor till och från stallet, etc, ingår inte.

Vad äter den medelstora hunden?

Vi har inte gjort några specifika antaganden om vad hundfodret innehåller, utan räknat med ett genomsnittligt utsläppsvärde på 1 kg CO2 per kg hundfoder, vilket är högt räknat med tanke på att vanligt hundfoder till stor del består av restprodukter från slakterier, men lågt i jämförelse med andra livsmedel. Som jämförelse kan det nämnas att fläskkött har ett genomsnittligt utsläppsvärde på ca 6 kg CO2 per kg.

Vad räknas som en medelstor hund och hur mycket mat äter den?

Vi har antagit att en medelstor hund väger 15 kg, och hämtat foderkonsumtionen från doseringstabellen på Hundkoket.se/hundfoder.

Hur mycket energi förbrukar TV:n?

TV:n drar 150 W i påslaget läge och 0,3 W i standby-läge, vilket är normalt för en ny 65” TV med OLED-skärm, det vill säga den el-snålaste typen av TV.

Vad i tillverkningsprocessen av TV, telefon och dator orsakar utsläpp av växthusgaser?

Vid produktion av elektronikprylar är det framför allt utvinningen och bearbetningen av metaller och kisel som kräver mycket energi, och därmed orsakar utsläpp av växthusgaser. Dels kräver själva brytningen mycket energi, och dels den vidare förädlingen i samband med anrikning. Därtill tillkommer energin som krävs för att tillverka elektriska komponenter, däremot ingår inte bearbetning som tillskärning etc samt ihopmontering av komponenter till elektronikprylar eftersom dessa produktionssteg kräver jämförelsevis försumbara energimängder.

Utsläppsvärden för en ny dator och ny telefon kommer från elektroniktillverkaren Apple och inkluderar energianvändningen i fabriken, och energianvändningen i samband med brytning och förädling av ingående material. Specifikt har vi antagit att telefonen är en iPhone 7, och att datorn är en MacBook Pro 15”.

Hur har utsläppen från tillverkningen av TV:n beräknats?

När det gäller utsläppen från tillverkningen av TV:n har vi utgått från en LG OLED65B7V av 2017 års modell och uppskattat vilka material den består av. Vi har antagit att TV:n väger 23 kg, och mest består av plast och kisel, och små mängder av en lång rad olika metaller. De ingående materialens vikt har multiplicerats med utsläppsvärden för motsvarande material. Utsläppsvärdena anger hur mycket växthusgaser som släppts ut i samband med brytning och anrikning av 1 kg material.

Elektronik innehåller väldigt många olika material och ämnen, och det finns en stor variation i utsläppsvärden för olika ämnen beroende på hur vanligt förekommande de är i jordskorpan och hur svåra de är att utvinna. Som ett exempel kan nämnas att framställningen av 1 kg stål släpper ut ca 2 kg CO2, medan motsvarande utsläppssiffra för platina är ca 34 000 kg CO2.

Vi har antagit att TV:n har en livslängd på 7,5 år, och fördelat utsläppen från tillverkningen över hela livslängden.

Räkneexempel: Övrigt

Tre par läderskor om året av koläder

För att beräkna växthusgasutsläppen från läderskorna har vi räknat med följande indata:

  • Produktionsutsläpp koläder: 88 kg CO2 per kg koläder (siffran gäller 2 mm tjockt läder)
  • Läderbehov för ett par nya läderskor (inklusive svinn): 0,6 kg läder

Först beräknades utsläppen av växthusgaser för ett par skor genom att multiplicera behovet av läder för ett par nya läderskor med utsläppsfaktorn för läder. Beräkningen visar att ett par nya läderskor ger upphov till 52,8 kg CO2 (88 kg CO2 per kg koläder×0,6 kg läder). Tre par läderskor ger således upphov till 158 kg CO2 (52,8×3), vilket har avrundats till 160 kg på kortet.

Mängden läder som går åt för att tillverka ett par nya läderskor inkluderar svinn i samband med att lädret klipps till. Närmare bestämt går nästan 50% av lädret till spillo.

Utsläppssiffran för koläder har beräknats med hjälp av en så kallad ekonomisk fördelningsprincip. En ko ger upphov till en viss klimatpåverkan under sin livstid som hänger samman med produktionen av foder och utsläppen av metan från kons matsmältningssystemet. Samtidigt producerar kon många olika typer av produkter så som mjölk, kött (av olika kvalitet) och läder. Det finns olika sätt att fördela kons sammanlagda utsläpp över de produkter som kon producerar. Här har vi utgått från det ekonomiska värdet av olika produkter för att fördela utsläppen. Enligt den ekonomiska fördelningsprincipen fördelas utsläppen på ett sätt som reflekterar det ekonomiska värdet hos olika produkter. Med denna metod får läder ett förhållandevis lågt utsläppsvärde eftersom läder framförallt är en biprodukt, då kor i första hand föds upp för att producera kött och mjölk.

Referenslista: Övrigt

  • Produktionsutsläpp för en ny telefon och dator: Apple Environmental Report
  • Foderförbrukning häst: Hästsverige.se
  • Foderförbrukning hund: Hundköket.se/hundfoder
  • Energianvändning vid tillverkningen av TV: Stobbe (2007)
  • Energianvändning vid produktion av koläder: Laurenti m. fl. (2016)
  • Läderbehov till läderskor: Gottfridsson m. fl. (2015)
  • Utsläpp för produktion av rosor på friland i Kenya: Bohm m. fl. (2013)
  • Utsläpp för produktion av rosor i växthus i Holland: Beräkningar i en modell utvecklad av forskare på Chalmers tekniska högskola. Mer information om modellen finns i kapitel S5 i Bryngelsson m. fl. (2016) How can the EU climate targets be met? An analysis of food and agriculture. SUPPLEMENTARY MATERIAL.